L Ö P N I N G 

Tänk att jag skulle börja älska löpning på senare dar. Jag som aldrig orkade springa de obligatoriska sträckorna på tid i skolan. Fick blodsmak i munnen efter någon kilometer. Men kroppen är fantastisk, vad snabbt man kan träna upp konditionen egentligen.

Det har blivit så mycket mer än bara träning. Tänk, jag bor på en fantastisk plats som ständigt överraskar med sin skönhet. Jag är så tacksam över det. Att uppleva naturen när solen reser sig över dagen under en löprunda går inte att beskriva. Eller när dagen närmar sig sitt slut. Lugnet, nästan bara jag är ute. Musik i öronen och det är bara jag. Det blir en stund för mig, bara mig. Jag är inte mamma utan bara jag. En stund att låta tankarna få vandra i fred, terapi för själen.

Sedan kommer alla de där positiva sakerna på köpet liksom. Min kropp blir piggare, avstressad, starkare och jag mår mycket bättre. Rörelseglädje!

Bara lite måndagstankar från mig.

Kram

En reaktion på ”L Ö P N I N G ”

  1. Ååååå håller med! Löpningen, säger jag, är både träning, avkoppling och terapi. Och beroendeframkallande, har man väl slutat kan man inte sluta! Just nu längtar jag mest efter långa löprundor under disiga höstmornar, finns inget bättre, känns som om man är ensam i världen!
    Tack för inspo!!!!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *